Pensionsdags!? När då?
Det finns kanske andra branscher där det inte är lätt att få deltid, vad vet jag. Jag misstänker dock att det är lockbete för att svenska folket ska uppfatta att förslaget i sin helhet ska vara ett lockande förslag. Läser man vidare i debattartikeln så visar det sig att förslaget även innehåller att vi ska ha rätten att vara kvar i arbetslivet tills vi är 72 år! Hur många orkar det? Är det rätt tid att kasta ut detta nu när vi står inför lågkonjunktur och det är risk för att ungdomar ska slås ut från arbetsmarknaden? Jag tycker det är vansinnigt, även om jag är medveten om att vi står inför stora pensionsavgångar om några år. Men under lågkonjunkturen tycker jag att vi ska underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden! Det är mer angeläget än att hålla kvar folk som har slitit många år i sina arbeten och många av oss har fått en stabil grund att luta oss tillbaka på!
Vad är syftt med det här förslagt? Ja, det är förstås inte omtanke om medborgarna. Det handlar så klart om att spara pengar genom att höja den lagstadgade pensionsåldern till 72 års ålder! Det skulle vara kul att få del av politikernas tankar hur mycket en 63-åring som väljer att gå i pension ska ha att leva på. Inte många kronor, förmodligen blir det så att ingen eller väldigt få har råd att gå i pension innan de närmar sig just 72 år. Precis som de flesta försöker kämpa tills 65 års ålder idag, bara för att de i annat fall får så låg pension! Då sparas det pengar åt nationen, fler behöver aldrig plocka ut någon pension - de dör på vägen dit. Ungdomarna förväntas nog att försörjas av sina föräldrar. Eller har politikerna tänkt att 70-åriga socialarbetare ska sitta och bevilja eller avslå unga människors ansökan om ekonomiskt bidrag?
Man kan läsa att "Dagens moderna hjärnforskning visar nämligen att den vuxna friska människan har sin mest kreativa period mellan 55-75 års ålder." Då jag själv tillhör den här ålderskategorin funderar jag på om jag kan känna igen mig i det. Ja, kanske det. Barnen är vuxna, självförtroende för att testa olika saker jag inte vågade göra som ung finns - men frågan är om den här kreativiteten läggs på yrkesarbete. Jag vantrivs inte med mitt arbete, men jag är inte alls så taggad som jag har varit. Som yngre gav jag även mycket "fritid" till arbetslivet, jag vet att det är fel, men tror vi är många som gör så när vi trivs som fisken i vattnet och har ett meningsfullt arbete! Den lusten har jag inte kvar idag. Ser till att göra ett gott arbete men min fritid är definitivt alltför värdefull att skänka till arbetsgivaren. Alltså, min ökade kreativitet ger jag inte till arbetsgivaren. Den ger jag till att höja min egen tillfredsställelse. T.ex ger mig tid att börja blogga. *asg*
Jag ser många kvinnor runt mig som är betydligt mer slitna än vad jag är längtar tills pensionsdagen. De knegar på och försöker hänga med tills 65-årsdagen "för annars blir ju pensionen så låg".
Låt svenska folket ha litet ork kvar för att få ett bra och innehållsrikt liv även som pensionärer!
